justanotherworld

Isabelles perspektiv:

Tiden gick och idag var det redan söndag då mamma och pappa skulle komma hem från Spanien men vi hade också bestämt att Beatrice skulle stanna tills på onsdag istället, när hon ändå är här kan hon vara här länge.
Under de senaste dagarna hade vi umgåtts mycket med killarna fast idag hade vi bestämt att ha en riktig tjejkväll.
Vi hade köpt massvis med godis, ben & Jerrys och köpt några filmer.
När vi ätit middag med mamma och pappa sprang vi upp på mitt rum och drog fram massa olika ansiktsmasker som vi kletade i ansiktet och sen efter det satte vi oss och prata och åt en massa godis.
-Jag har nog aldrig träffat en som Zayn sa Beatrice och såg lite ledsen ut.
-Nej, han är ju väldigt snäll och jag ser att ni kommit varandra nära.
-Ja, men jag tycker det ska bli så jobbigt att åka härifrån, måste lämna både dig och Zayn.
Jag kramade om henne då hon nu grät och hon besvarade inte min kram utan satt bara där.
-Du kan komma hit precis när du vill Bea, det vet du.
-Ja men jag går ju i skolan stor del av året och jag vet inte vad jag ska ta mig till, kommer sakna ihjäl mig efter er två och dom andra också såklart.
-Vi får lösa det på något sätt, vi löser detta!
Jag kollade på henne och brast ut i skratt, hennes ansiktsmask såg inte längre ut som en ansiktsmask.
Tårarna hade nu gjort att det såg ut som en värre sörja än det gjort innan, den mörkbruna chokladmasken hade nu blivit en ljusbrun diarrémask.
Vi bestämde oss för att tvätta bort den och slänga oss i sängen och kolla en film, Titanic.
När jag bodde i Sverige kollade vi alltid på Titanic tillsammans, båda älskade verkligen den filmen så det passade perfekt.

Det plingade till i min mobil och jag tog upp den i samma sekund och jag såg att det var ett meddelande från Harry ”Hey beauty, I miss you” jag log lite för mig själv och började knappa in ett svar i stil med ”I miss you too baby”
Det tog inte lång tid innan det plingade till igen och jag tog upp mobilen och läste det om och om igen och kunde inte sluta le, jag vart så himla lycklig över att ha honom.
”I want you here with me now, can’t sleep without you L”

Jag visade meddelandet för Bea och hon hoppade på mig och kramade om mig hårt.
-Gud va han är söt, vad ska du svara?
-Haha, jag vet inte riktigt.
-Men han får komma hit, det är lugnt. Jag kan sova på en madrass.
-Nej nu ska jag vara med dig. Jag har saknat dem här kvällarna.
-Jag med, men nu vill faktiskt jag sova sa hon och släppte taget om mig.
Jag instämde och vi bädda ner oss men innan jag somnade skickade jag iväg ett meddelande till Harry och sen somnade jag gott.

Vi vaknade runt tolv tiden då vi gick ner och åt frukost, frukt och yoghurt.
-Vad ska vi hitta på idag?
-Jag vet inte riktigt, kanske åka till någon strand? Svarade hon
Jag tyckte det lät som en grym idé så vi stack dit direkt efter vi ätit.
Vi solade och badade hela dagen, vid klockan sex bestämde vi oss för att åka till Milkshake city.
När klockan började närma sig sju ringde mamma och sa att middagen var klar så det var bara att börja gå hemåt.
Vi hade tacokväll, jag, Bea, mamma och pappa.
Efter vi ätit ringde Beatrices mobil, det var Zayn.
Medan hon pratade med Zayn gick jag upp på rummet och plockade undan alla godisskålar och skräp från igår.
-Du Isabelle, är det okej om jag sover hos Zayn inatt? Jag måste prata lite med honom.
-Ja det är klart du ska göra, ha det så kul!
-Tack, älskar dig. Hon sprang fram och gav mig en puss på kinden och sprang sedan ner och smällde igen dörren efter sig.

Jag satte mig framför tv:n i mitt rum då det knackade på dörren.
-Kom in!
Dörren öppnades och där stod han vacker som vanligt, Harry.
- I do not know what that means but I guess I could..
Innan han hade hunnit prata klart sprang jag fram och hoppade upp I hans famn.
-Hey babe, you have no idea how much I've missed you sa jag och överföll han med kyssar i hela ansiktet.
Han började skratta och tog emot alla mina överdrivna kyssar.
-I have missed you too honey! Svarade han och jag hoppade ner från hans famn.
Jag kramade om honom än en gång och jag fick som svars en varm Harry kram, en av de bästa faktiskt.
- I heard that Bea would sleep with Zayn tonight so I thought you had place for me here tonight?
- You are always welcome here, you know..
Han log stort och jag var nöjd med mitt ordval för han såg verkligen glad ut. Jag vill ju att han ska känna sig välkommen, för det är han verkligen.
-Come here sa han och tog tag i min hand och tog mig ner för trappan och tog på sig sina skor och jag gjorde detsamma.
-What are you doing Harry?
-Just follow me.
Jag gjorde som han sa och han tog mig till bakgården där han hade tänt massvis med ljus och mitt på gräsmattan låg en rutig filt med massvis av godsaker på.
-Harry, have you done all this for me?
-Yes I think so sa han och log stolt.
-It’s so beautiful!
Vi satte oss på filten där det fanns jordgubbar och choklad fontän, cider och olika sorters bakelser.
Han var helt perfekt, underbar, galet söt och min, bara min.
Jag kände på mig att detta bara var början på en perfekt kväll.

Efter vi sprungit runt på kvarteret och letat i över en timma och ringt hennes mobil minst hundra gånger gick vi tillbaka till huset.
Alla vart helt tysta, dem var säkert lika oroliga som mig.
Vart kan hon vara någonstans? Vad kan ha hänt med henne?
Jag bad Beatrice ringa hennes mamma och berätta att vi inte hittar henne, dem känner varandra bättre än vad vi gör.
Jag vart så himla trött, men jag kunde ju inte sova förens jag hittat henne.
Jag gick in på hennes rum för att hämta lite nya kläder, jag tände lampan och i sängen ligger Isabelle.
Allt bara lättade och jag sprang fram till henne och kramade om henne.
-Harry, what are you doing?
-I thought something had happened to you. We have been looking for you everywhere!
-I think I fell asleep sa hon trött och trängde fram ett leende.
-I think so too sa jag och pussade henne på kinden och sprang ner och berättade att hon var hemma och oskadd.
Alla pustade ut började dra sig hem till sig själva, alla förutom Beatrice.
-Goodnight! Sa jag till Beatrice som precis skulle lägga sig.
-Goodnight svarade hon och stängde dörren om sig

Jag tog en dusch och kröp ner bredvid Isabelle.
-do not scare me like that again, promise me that.
Isabelle som halvsov nickade till svars, jag tog bort en hårslinga som fallit ner framför hennes ansikte och gav henne en kyss och la mig nära henne så hon inte skulle kunna försvinna från mig.

Isabelles perspektiv :

Nästa morgon när jag vaknade var Harry inte längre bredvid mig, jag sträckte på mig och gick ner till köket där Beatrice och Harry sitter och skrattar och pratar.
Jag gick in i köket och tog några pannkakor som dem fixat och slog mig ner bredvid Harry.
-Goodmorning sweetie sa jag och gav Harry en lätt puss på munnen.
-Goodmorning babe svarade han och log sitt flörtiga leende.
-Vad hände mellan dig och Zayn igår? Sa jag och kollade intresserat på Beatrice.
-Inget sa hon och ställde sig hastigt upp och ställde in sin disk i diskmaskinen och gick upp för trappan.
-what was that about? Frågade Harry mig förvånat.
-Nothing, nothing! Sa jag och log stort.
-I heard you talk about Zayn sa han och log större än mig.
-We talk about how much I love you sa jag och gav han en slängpuss och ställde in disken i diskmaskinen och sprang upp för trappan med Harry efter mig.
Jag slängde mig i sängen och Harry låg strax över mig och började kittla mig, han kittla mig tills tårarna rann.
-Stop it! Skrek jag och Beatrice kom inspringandes.
-What are you two doing?
-Hjälp mig Beatrice!
Beatrice skakade bara på huvudet och gick sen ut därifrån men vände snabbt igen och kollande på mig med ett stort leende.
-Gissa vem jag ska ut och äta lunch med nu?
-ZAAAYN!
Hon nickade och gick sedan ut och vi hörde hur dörren smällde igen.
Harry kollade nu allvarligt på mig ”I was so worried yesterday, Isabelle, I can’t stop thinking about it. Promise to never disappear like that again” sa han och jag såg att hans ögon vattnades lite.
Jag tog hans huvud mellan mina händer ” I promise, it was not meant to scare you like that”
Han kysste mig långsamt och stilla, han stannade upp och log.
-What?
-Jag älskar dig! Sa han och log ruskigt stolt över orden han just sagt.
-Jag älskar dig också!

[Framåthopp 2 dagar]

Isabelles perspektiv:

Jag och Harry stod och väntade utanför flygplatsen.
Beatrice skulle komma och jag vart så himla glad för att hon ska komma, var väldigt längesen jag träffa henne nu.
Harry hade aldrig sett henne innan så han stod och gissade vem som kunde vara hon medan jag spralligt pillade mig i håret.
Helt plötsligt kommer hon ut från flygplatsen och jag springer fram och kramar om henne.
-Gud vad jag har saknat dig!
-Jag har saknat dig med, sa hon och släppte taget om mig och tog sin väska och vi började sakta gå mot bilen som nu Harry satt i.

-Det här är alltså Harry sa jag och han vände sig om och sa hej till henne och sen åkte vi hem till mig.
Harry följde med oss och vi fixade mat, vi hade huset själva tills på Söndag så vi fick fixa och dona så bäst vi själva ville.

-Han är så söt Isabelle och han är verkligen exakt som du förklarat honom sa Beatrice
-Jag vet, men han är min. Glöm inte det! Sa jag och gick fram och omfamna Harry som stod och lagade mat till oss.
-What? Sa han och låtsades som han inte lyssnat, inte för att han förstod så mycket men.
-You are mine! Sa jag och han nickade och log lite.
-And she is mine, so don’t try to take her away from me or you will get to do with me! Sa han och spände sina muskler och Beastrice började skratta.

Vi satt nu och åt, Beatrice och Harry kom jätte bra överens vilket var väldigt skönt.
Killarna var påväg hit nu och Beatrice packade upp i väntan på att dom skulle komma.

-she is very nice sa Harry och jag anade att han menade Beatrice.
-I know! Sa jag och precis då kom killarna in genom ytterdörren och vidare in i vardagsrummet.
-Hello! Sa Zayn som kom in först och slängde sig i soffan och efter honom kom allihopa.
Jag hörde att Beatrice kom ner för trappan och jag reste mig upp.
-This is my friend from Sweden, Beatrice.
-Hi Beatrice! Sa alla och gav henne varsin kram.

Harrys perspektiv:

Vi bestämde oss för att åka och spela basket, så vi drog till parken där vi alltid brukade spela.
Klockan började närma sig nio tiden och det var redan mörkt så vi började dra oss hem mot Isabelle där vi skulle kolla film.
-You can sit here with me! Sa Zayn och Beatrice gjorde som han sa och slog sig ner mellan honom och Liam.
Helt plötsligt ringde Isabelles mobil, hon reste sig upp och smällde igen ytterdörren bakom sig.
Det hade gått en kvart när jag faktiskt började undra vart hon tagit vägen, jag tog på mig mina skor och gick ut men såg henne ingenstans. ”Isabelle!” jag ropade och gick ett varv runt huset men hittade henne inte någonstans.
Tillslut sprang jag in till alla där dom fortfarande satt och kolla film, dom hade knappt märkt att vi var borta.
-have you seen Isabelle, I don’t find her!
Alla reste sig upp och gick ut för att hjälpa mig att leta, efter det gått en halv timma hade vi fortfarande inte hittat henne någonstans och nu började jag bli riktigt orolig.

Vi bestämde oss för att gå och äta lunch tillsammans, vi åt på en kina restusang, det var Isabelle som fick bestämma.
Hon kastade i sig maten och jag satt mesta dels och kollade på henne, hon kollade på mig ”why don’t you eat?”

Klockan närmade sig fyra tiden och vi gick och köpte massa godis och hyrde några filmer, direkt när vi kom hem satte vi på en film och la oss i soffan, jag tror vi båda somnade för när jag vaknade till så var filmen redan slut.
Jag stängde av tv:n och lyfte upp Isabelle i min säng, jag tog en dusch och la mig bredvid henne i sängen.
Jag pussade henne på kinden ”goodnight” viskade jag tyst, så tyst att jag knappt hörde det själv, jag somnade direkt.

Isabelles perspektiv:

Jag vaknade av att någon satte sig bredvid mig och jag kollade försiktigt upp, det var Harry och han hade fixat frukost på sängen till oss.
Det var en stor bricka med smörgås, frukter och juice.
-Hi!
-Hi! Sa jag och pussade honom på kinden och han log mot mig.
Vi satt och åt och pratade, sen kom jag på att mamma vet inte om att jag sover här. Hon måste vara jätte orolig nu.
-Harry, I need to go home.. My mother doesn'tknow where I am. Sa jag och drog på mig jeansen och toppen.
Harry bara satt och skratta åt mig, han drog mig sen till sitt knä och jag börja tjata om att jag verkligen måste gå, tänk om hon ringt polisen osv.
-I've already talked to your mom, you slept here last night and did not want to wake you up.
-You are so cute! But I think I need to go now anyway. Sa jag men då höll han fast mig ännu hårdare.
-Don’t go! Sa han och gjorde puppy eyes.
-I need to, but if you want you can follow with me
-Yeah sure, han tog en dusch medan jag kollade lite på tv, efter en stund var han klar och vi började gå hem till mig.
Det var jätte fint väder även idag så han tog med badbyxor och direkt när vi kom hem sprang jag upp på mitt rum och bytte om till bikini.
När jag kom ner satt Harry ute och prata med mamma, jag ville veta vad dem prata om för båda såg mycket allvarliga ut.
Jag smög bakom hus kanten och gömde mig där, jag fick en hostattack och började hosta ” I think someone is watching us” sa Harry och kollade mystiskt runt, han och mamma började leta runt i trädgården.
Jag hade hunnit komma på fötter och sprungit och ställt mig bakom garaget, jag pustade ut och i rättan tid hoppade mamma och Harry fram med varsin vattenpistol som jag inte ens visste att vi hade.
Jag började springa ut på gatan med dem strax efter mig, men tillslut tog vattnet slut och dom kollade på varandra och började springa tillbaka för att hämta vatten.
När dom var inne och hämtade vatten skyndade jag mig och la mig i poolen, när dom kom ut igen såg dom att jag låg i poolen och tänkte att det inte längre var någon idé så dom la ner vattenpistolerna.
-Peace? Harry kollade på mig men jag svarade inte utan log bara ett ondskefullt leende.
-Please? Han tror han ska komma undan med detta. ”Okey, peace” sa jag och sträckte fram min hand och han tog tag i den, jag ryckte till och han tappade balansen och var sedan som jag nere i poolen.

-MAAAAAAAAT! Harry kollade frågande på mig men han följde med mig från poolen.
Vi satte oss mittemot varandra vid bordet, jag mamma och Harry satt och prata om allt möjligt.
Det är så skönt att dom kommer så bra överens, han skötte sig verkligen bra.
-I have talk with Beatrice mother now and she can come when me and Dad is in Spain?
Juste, det hade jag glömt av. Jag tog Harry i handen och drog med han upp på mitt rum, starta datorn och loggade in på skype och ringed upp Beatrice.
-Hej, mamma har pratat med din mamma och du kan komma redan på torsdag om du vill!
-Hej, jag hörde det och jag kommer gärna på torsdag sa hon.
Då slog det mig, det är tisdag idag så det är inte långt kvar tills hon kommer hit.

Harrys perspektiv:

Tiden gick fort, jag och Isabelle hade suttit och pratat ute ända tills solen gått ner, då åkte jag och hämta pizza och hyrde en film.
När jag kom innanför dörren en halvtimma senare kom hon rusande mot mig och ryckte pizzan ur handen på mig.
Jag stod och försökte snöra upp mina skor medan Isabelle dukade fram tallrikar och glas.
-Hurry up, I’m starving!
När jag kom in i köket var hon redan i full gång, hon hade pizza i hela ansiktet.
-I’m sorry, I was very hungry.. sa hon och fortsatte med pizzan.
-Okey, you are weird. Sa jag lite tyst och satte mig mitt emot henne och tog en bit.
Efter vi ätit satte vi oss i soffan och kollade på love actually, min favorit.
Hon låg i mitt knä under hela filmen, jag tycker verkligen om henne, hoppas hon känner samma om mig. Jag är så glad att jag lärt känna henne för hon är verkligen underbar.
Isabelle avbröt mina tankar.
-Harry, can you sleep here? My mom and dad com home tomorrow and I dont want to sleep here alone.
Jag mötte ett par trötta ögon och jag smekte hennes rosiga kind och nickade.
-Good, thank you! Sa hon och la ner sitt huvud igen.
Jag lyfte upp henne från soffan och hon tog tag runt min nacke, jag bar upp henne på hennes rum där hon hunnit piggna till och gick och borsta tänderna, jag fick låna en tandborste och sprang och la mig i sängen medan hon duschade.
Hon kom ut från badrummet med ett kort nattlinne och jag bet mig i läppen, damn hon är sexig.
Hon sprang och slängde sig bredvid mig i sängen och la sig över mig och hon började kyssa mig och kyssen blev allt mer intensivare tills hon helt plötsligt avbröt och kollade frågande på mig ”Did you think you would get me so easily?” sa hon och log och vände mig ryggen och somnade.
Jag låg och tänkte en lång stund innan jag somnade.

Isabelles perspektiv:

Nästa morgon vaknade jag ganska tidigt för att vara jag, klockan var inte mer än nio och Harry sov fortfarande.
Han sussade sött och jag kunde inte låta bli att le, jag flätade in min hand i hans och försökte somna om igen men jag hade visst råkat väcka honom för han stönade tyst.
Han kollade på mig och jag mötte hans blick.
-How much is the clock? Sa han med hes morgonröst
-Nine o’clock, now we sleep. Sa jag och kröp närmare honom.
Vi båda vaknade igen runt tolv tiden då vi gick upp.
Harry tog en dusch medan jag satte mig framför tvn, när han kom ner så fixade vi frukost.
Runt ett tiden kom mamma och pappa hem så vi pratade lite med dom, sen var Harry tvungen att åka hem igen för dom skulle på intervju men vi skulle ses senare.

Klockan blev halv sex och jag tog en dusch och sminkade mig lite, drog på mig ett par jeans och en siden blus.
Jag satte mig och prata med mamma och pappa i väntan på att Harry skulle ringa.
Jag frågade mamma om Beatrice fick komma snart och hon skulle prata med Beatrice mamma för att bestämma en dag.
Min mobil ringde och jag sprang upp på mitt rum.

-Hey! Sa jag andfått!
-Hey, do you want to come and eat here with me? sa han och jag hörde nästan hans leende genom luren.
-Yes, sure.
-Good, se you soon! Sa han och la på.

Jag sprang upp på mitt rum, borstade tänderna och gick och la mig med datorn i knät och loggade in på skype. Hann knappt logga in innan Beatrice ringde upp och vi pratade till det blev ljust ute, jag berättade allt om one direction och hon berättade hur tråkigt allt var utan mig.
Jag saknar henne massor, jag vill att hon ska komma och hälsa på, det är ju ändå sommarlov.
Vi bestämde att jag skulle fråga mamma om hon kunde komma hit snart, så skulle vi höras senare, jag la ner datorn under sängen och somnade till slut.

Jag vaknade nästa morgon vid elva tiden och gick för att göra frukost, jag tog en smörgås och satte mig ute i trädgården för det vart jätte fint väder ute.
-Jag och pappa ska på firmafest, vi kommer hem imorgon. Klarar du dig?
-Ja mamma, ha så kul!
Bestämde mig sedan för att ta en springtur, man får ju passa på när vädret är fint.
Jag sprang där jag brukar springa, runt parken.

Harrys perspektiv:

Jag och killarna var och spela basket, de har inte blivit så mycket av det den sista tiden men nu kom vi äntligen iväg.
Zayn, Naill och Liam vart lite trötta så dem gick och satte sig på en bänk, jag och Loius plojade runt lite.
-Harry! Jag vände mig om och Isabelle kom emot mig.
-Hey! Sa jag och drog in henne i en kram.
-Hey guys, sa hon och vinkade till dom andra.
Vi pratade en stund, sen kramade hon om mig och pussade mig lätt på kinden.
-Call me later?  Sa hon medan hon var påväg därifrån.
Jag gick dit alla nu satt.
-Ooh, what was that? Frågade Louis och kollade med förvånad blick mot mig.
-Nothing, let’s play sa jag och kastade bollen till Liam som fångade den och vi spelade en stund sen drog jag hem och tog en dusch innan jag ringde Isabelle och vi bestämde att jag skulle komma till henne när jag var klar.
Jag drog på mig ett par shorts och en t-shirt sen gick jag dit, det tog ungefär en kvart att gå dit så vi bodde ganska nära varandra.

Isabelles perspektiv:

Harry var påväg hit och jag drog på mig ett par svarta shorts och ett vitt linne efter jag kommit ut ur duschen.
Jag gjorde lite spagetti och köttbullar i väntan på att han skulle komma, började bli lite hungrig för klockan började närma sig tre tiden.
Det knackade på dörren och jag sprang och öppna, in kom Harry och jag gick till köket igen.
-FAAAAAN, HELVETE, ÅH!
-Haha, what are you doing? Harry kom in i köket.
-I cook spaghetti and meatballs to us. Sa jag och vände mig om och log och ställde mig framför spisen som ingenting hänt.
-KOTTBULLAR? Sa han och slog ut sina armar, jag kunde inte hålla mig för skratt och vattnet från spagettivattnet vällde fortfarande över kanten.
Jag torkade upp allt vatten och hällde upp spagettin i två skålar och la upp några köttbullar var och ställde fram dem på bordet.
- Bon appetit! Sa jag och han satte sig vid bordet mittemot mig.
Han åt ganska fort, han hade hunnit äta upp all sin mat medan jag inte ens kommit halvvägs med min.
-Now I'm full! Sa han och tog sig om magen.
-Good sa jag medan jag ställde in vår disk i diskmaskinen och han gick ut på bakgården.
När jag kom ut hittade jag honom inte, jag letade och letade och helt plötsligt kände jag hur jag lättade från marken och nu var jag i hans famn. Han gick mot den lilla poolen vi faktiskt hade, då förstod jag vad han skulle göra.
Jag började sprattla för att försöka ta mig loss men hann inte innan han kastat mig i vattnet.

-Harry I can’t swim! skrek jag och började skvätta vatten om mig, jag sjönk sakta mot botten och jag hörde ett plask och innan jag visste ordet av så vart jag över ytan.
-I’m sorry, I didn’t know..
Jag började le och lossade mig från hans grepp.
-I joke with you, I just wanted you to bath with me.
-Now you are dead! Sa han och började simma efter mig, jag kom inte långt innan han tog tag i min arm och drog mig till sig.
-Dont hurt me, dont hurt me! Skrek jag överdrivet.
-I’am not gonna hurt you, I'm gonna kill you because I bath with my phone now.
-I’m so sorry Harry, sa jag och skämdes verkligen över det.
-I joke with you sa han och började gå upp för stegen med mig efter, jag sprang efter honom i trädgården tills han inte orkade mer och slängde sig på gräset.
Jag slängde mig på honom och satte mig på hans mage.
-Gotcha! viskade jag i hans öra och han tog tag runt mitt huvud och kysste mig på munnen en lång stund tills jag tappat kontrollen och nu var det han som satt över mig.
-Gotcha! Sa han och log sitt flörtiga leende.

Harrys perspektiv:

Alla kom instormade i lägenheten och gav Isabelle en kram, hon såg ganska chockad ut.
Hon och hennes kompisar kanske inte brukar krama varande? Det gör mina, mest hela tiden.
Louis hjälpte mig i köket med att ta fram allt vi behövde, chips, dricka, popcorn och godis, medan Isabelle satt med Liam, Zayn och Naill i soffan och hon skrattade oavbrutet och Zayn visade kinden åt henne och pekade.  Hon tog tag runt hans huvud och höll fast det medan Zayn försökte vrida sitt huvud så han fick en på munnen, hon började skratta och torkade bort den lilla pussmunnen av läppstift från hans kind.
Jag stod i köket och kollade åt deras håll, medan jag fyllde på skålar med chips.
Louis såg att jag kollade ditåt och kollade också dit och gav mig sedan en menande blick, vi gick och satte oss.
-I hope you like being scared sa Louis och kollade på Isabelle.
-I dont like.. hon hann inte prata klart innan Louis tog ton igen.
-Then it is best that you sit between me and Harry, the others always fall asleep.
Louis kollade på mig men jag himlade bara med ögonen, känner mig som ett barn som inte kan sköta något själv. Men Louis tyckte det var bra och log bara.
Isabelle hade slått sig ner mellan oss och vi satte igång filmen, hon hade en kudde i knät som hon höll framför ögonen innan filmen ens börjat.
-Do not be afraid, I will protect you sa jag och hon log och mötte min blick.

Alex perspektiv:

Harry och Louis fixade allt godis medan jag och Zayn satt i soffan och prata, helt plötsligt gav han mig kinden och jag gav han en snabb puss fast jag höll kvar hans huvud så han inte vred det. Man vet ju hur det går till när man har gått på den ett antal gånger.
-Damn it! Sa han och jag började skratta och torkade bort läppstiftet som blivit kvar på hans kind.
Nu kom Harry och Louis tillbaka.

-I hope you like being scared sa Louis och kollade på mig.
-I dont like.. Hann inte säga klart meningen.
-Then it is best that you sit between me and Harry, the others always fall asleep.
Jag såg hur Harry himlade med ögonen, jag gick och satte mig mellan dom, kan erkänna att jag egentligen inte var så rädd men.
-Do not be afraid, I will protect you sa Harry och jag kikade fram bakom kudden jag satt för mitt ansikte för att vara berädda ifall något hemst skulle hända I filmen. Han log ett flörtigt mot mig och jag log tillbaka.
-Good! sa jag och krokade min arm i hans.
Som dom sagt så sov Liam, Naill och Zayn, även Louis sov.
-I think I need to go home now, viskade jag till Harry när filmen var slut.
Han reste sig upp och drog upp mig från soffan, jag fick sån fart och flög in i hans famn. Jag fnittrade till lätt och mötte hans blick.
Jag puttade honom ifrån mig, jag såg att han blev lite besviken men gick med mig till dörren och tog sin jacka och gick med mig ut.
-You dont need to follow me home if you dont want to.
-Ofcourse I’ll do sa han och tog tag runt min axel, vi gick och småprata lite påvägen hem.
När vi kom fram, gav han mig en kram och jag lät den vara länge innan jag ställde mig på tå och gav honom en lätt kyss på munnen.
Han hade ett fjantigt stort leende på läpparna när han gick ut ur dörren, jag kan inte förneka att mitt leende såg minst lika fjantigt ut.

Harrys perspektiv:

Väckarklockan pep runt halv åtta tiden, jag drog på mig ett par jeans och tog en smörgås. Klockan hann bli runt fem i åtta innan jag satt i bilen på väg till studion, jag kommer alltid sent.
När jag kom till studion vart alla redan igång och att värma upp sina röster så jag kom in flåsande och försökte hänga med så gott jag kunde.
-I’m sorry!
Alla andra började bara skratta, de vet hur jag är för detta är som sagt inte första gången jag kommer sent.

Vi var i studion ända fram till halv fyra ungefär, jag skynda mig hem och tog en dusch och fräscha till mig lite, skulle ju träffa Isabelle.
Jag tog på mig ett par mörka chinos, en vit t-shirt och en beige kofta, jag kände mig lite hungrig så jag tog vägen förbi Mc Donalds, gillar inte maten där men bättre än ingenting.
Det kom fram några tjejer i 17 års ålder som frågade om autograf, jag stod och prata med dem ett tag innan jag var tvungen att säga att jag hade bråttom.

Isabelles perspektiv

Harrys perspektiv:

Jag satt hemma hela dagen och kollade på tv och nu ska alla killarna hem till Louis där vi ska äta mat, jag tror det blir pizza om jag känner han rätt.
De senaste dagarna har jag försökt att tänka på annat, men jag vet inte hur jag ska göra det, jag tyckte att de var något speciellt med Isabelle, men hon verkade inte vara så förtjust i mig ändå så.

-Heeeeeey!  Alla satt i soffan och spelade tv-spel.
-hehe hey, jag sprang fram och slängde mig i allas knä och vi alla börja skratta.

Det plingade på dörren.
-Pizzaaaa, skrek Louis.
Vad var de jag sa? Haha pizza.
Vi åt pizzan, spelade mer tv-spel och bara pratade.

- I think I gonna go home now guys, I’m tired and we need to be in the studio at eight o’clock
- Okay, bye Harry! Alla förstod mig, de vet hur mycket jag behöver sova för att orka med en dag i studion.

Jag tog vägen förbi parken på vägen hem, jag var på väg mot bänken där jag och Isabelle satt allt blev så dumt.
Det pep till i min mobil och jag kollade snabbt vad det var, det var ett meddelande från mamma, jag svarade snabbt och la ner den i fickan.
När jag kollade upp så såg jag en gestalt som jag kände igen som vart på väg mot samma bänk som mig.

Isabelles perspektiv:

Harrys perspektiv:

När vi satt där och åt glass så kollade jag åt Isabelles håll och en hel skara med galna fans kom springande mot oss, jag tog tag i Isabelles handled och efter jag tvekat en stund..
-RUN!
Jag drog med henne, hon undrade säkert vad jag gjorde.
Drog med henne runt ett hörn och bakom en buske, alla tjejer stannade och letade efter mig.
-What are you doing? Sa hon och kollade på mig som jag vart helt knäpp.
-Shhy, they can hear you. Sa jag och satte mitt pekfinger för hennes mun som ett tecken på att hon skulle vara tyst.
Hon blev lite irriterad och ställde sig upp och borstade av sina ben.
-Isabelle no!
Alla tjejerna hörde mig och alla började springa fram till mig.
-Harry, Harry!
Isabelle stod bredvid mig och förstod ingenting, hon knödde sig förbi alla galna fans och jag fick ursäkta alla tjejer och springa efter Isabelle.
- Isabelle, wait!
Hon vände sig om men väntade inte utan jag fick öka farten tills jag äntligen kom fram till henne.
- What was that? Sa hon lite irriterat, hon stannade äntligen.
- You know.. I’m Harry Styles, one direction you know?
- No, I dont know!? Sa hon och började spatsera iväg igen och nu med mer bestämda steg.
Nu blev fansen ännu galnare och paparazzis kom springandes, jag ville bara bort därifrån nu, nu.
Jag smsa Louis ”I coming to u now” och jag fick snabbt svar ”okey” Började gå mot Louis hus och jag hade kommit undan alla galna fans och paparazzis, han bodde inte så långt bort, bara några kvarter ifrån parken.
Jag plingade på och ut kom Louis med en påse chips i handen.
-Hey Harry mumlade han med munnen full av chips.
Vi satt ett bra tag och prata om allt möjligt, mycket om Isabelle och Louis sa att de kanske var bra om jag pratade med henne.


Isabelles perspektiv:

Jag hade visst somnat för jag vaknade av att mamma knackade på dörren, hon kom in med en bricka med smörgåsar och apelsin juice.
-Tack sa jag medan jag hasade mig upp så jag satt upp.
-Varsågod gumman sa hon och satte sig bredvid mig i sängen.
Jag åt upp smörgåsarna och mamma satt med mig.
-Vad ska du göra idag då? Frågade hon mig.
-Jag kan väl kanske inte göra så mycket men Harry skulle nog komma hit tror jag.

Mamma gick ner igen men kom tillbaka efter bara några minuter med ett litet paket, hon sträckte fram det till mig och väntade på att jag skulle öppna det.
-Vad är det här?
-Det får du se sa hon och kollade förväntansfullt.
Jag rev upp pappret och det första jag såg var ”iphone” men varför skulle mamma köpa en iphone till mig?  Jag öppnade kartongen för jag förväntade mig något annat i lådan, men där låg faktiskt en iphone.
Jag drog in mamma i en kram och hon bara skrattade åt mig.

-Jag tänkte att nu när du börjat få vänner här kanske det är bra att kunna få tag på dom också, din gamla mobil gick ju sönder igår.
-Tack mamma, tack!


Harrys perspektiv:

Jag kollade på klockan och den vart redan tolv, jag drog på mig min t-shirt och mjukisbyxor och gick ner för att ta något att äta till frukost.
-Good morning , mamma kom in i köket samtidigt.
-Good morning mum!
Vi började duka fram frukost tillsammans, vi satte oss ner och åt.
-What happens  today?
Jag kom just och tänka på Isabelle, henne ska jag träffa idag.
-I’m gonna meet the boys, sa jag mest för att slippa alla frågor.
-Okay, I call you later when the food is ready.
-Thanks mum!
Jag gick upp på mitt rum och tog en snabbdusch och drog på mig ett par chinos och en t-shirt.
Hon måste väl vara vaken nu? Jag drog på mig mina converse
-Bye mum!
Jag smällde igen dörren och gick mot videobutiken jag plockade en påse med massa godis och tog några filmer som verkade okej sen började jag gå mot Isabelles hus.
På vägen mötte jag några fans, dom sprang mot mig och jag kände att jag verkligen inte orkade just nu så jag började springa, till slut såg jag Isabelles hus och sprang in på gårde.
-Haha Harry what are you doing?
Jag vände mig om och där satt Isabelles mamma och rensa rabatterna.
-Haha oh nothing, I’m sorry.
-Okay, Isabelle is upstairs.
-Okay, thank’s

Jag gick upp för trappan och upp på Isabelles rum, jag knackade på dörren men ingen öppnade så jag gick in och satte mig på hennes säng.

Dörren till badrummet öppnas och ut kommer Isabelle med bara en handduk runt sig.
-Oh Harry I did’nt know that you was here sa hon och jag såg att hon rodnade.
-I’m sorry If I scared you sa jag.
-It’s okay sa hon och gick mot garderoben och hämtade kläder och gick in i badrummet igen.
Hon kom ut med ett par svarta shorts och ett turkost åtsittande linne, jag kunde inte låta bli att kolla på henne, hon vart verkligen vacker.
-What do you looking at? Sa hon och kollade på mig.

Isabelles perspektiv:

Harry kollade lite på mig, jag stod och kollade ner i marken.
- Yes, but I want to take a shower before! Svarade Harry och jag kollade på honom och han log.
- Perfect, Seven o’clock ?
- Yes, bye!  Sa Harry och gick bort till sin bil och åkte iväg.

-Mamma, vad va det där bra för? Frågade jag där jag småsprang efter mamma in i köket.
-Isabelle, han har hjälpt dig hela dagen, han verkade vara en trevlig ung man.
Jag suckade och fick försöka kravla mig upp för trappan, när jag äntligen kommit upp vart jag helt genomsvett så jag fick ta en dusch.
Efter duschen satte jag upp håret i en hög hästsvans och la på ett tunt lager mascara och ett knallrött läppstift.
När jag kom ner igen var Harry redan där, han stod och prata med mamma i köket.

Harrys perspektiv:

Jag kom en kvart tidigt för jag var klar och tänkte att jag lika gärna kan åka så kanske jag kan hjälpa till lite.
Det var Isabelles mamma som öppnade dörren och hon sa att Isabelle duschade.

-Hello!
Jag vände mig om och där stod Isabelle, hon hade på sig ett par mörka jeans och en vit blus. Jag stod och kollade på henne en stund, hon var väldigt vacker.
-Hello, svarade jag lite osäkert.

Efter en liten sund satt vi vid bordet och åt, det var Pasta Boulognes, det var väldigt gott, vi satt mest och småprata, men Isabelle sa inte så mycket.

- Excuse me, but I feel a little bit dizzy. Can I go from the table? frågade Isabelle efter vi ätit klart.
-Yes, it’s okay. Svarade Eva, hennes mamma.
Isabelle tog tag i stolen så hon kunde stödja sig och började hoppa iväg på sina kryckor,
- You need help? Frågade jag, men hon skakade bara på huvudet till svars.

Isabelles perspektiv:

Kan han gå hem nu?  Varför skulle han ens komma hit och äta?
Jag tog det första steget i trappan och råka vrida till foten.
-AAAAJ!
mamma och Harry kom springandes.
-Gumman vad hände?
Harry kom fram till mig och hjälpte mig upp för trappan, in i mitt rum, medan mamma städade undan i köket.
-Oh, thank you! Sa jag utan att kolla på honom.
- It’s okay, I think I’m need to go home now. But maybe we can do something tomorrow?
- Eeh, I think that I’m not so funny, I need to lay in my bed because my foot hurt so much.
-It’s okay, I can take a movie with me and we can just chillin’.
Jag tvekade ett tag men varför inte? Han har hjälpt mig väldigt mycket och jag känner han ju inte.
-Okay, sa jag och han log.
-Bye! Sa han och gick ut.

Nu kom de fyra killar springandes emot oss, de skratta och kastade en basketboll mot varandra.
-Hello Harry, who is that?
- I dont know, who are you?
Killen som hjälpt mig upp heter alltså Harry, och när jag tar en närmare titt ser han faktiskt ganska bra ut. Alla stod nu och kollade på mig..
-What? Frågade jag och kollade på någon kille med ganska långt lockigt hår.
-Who are you? Frågade en kille som inte såg så Amerikansk ut.
-I’m Isabelle, from Sweden.
-Hey Isabelle from Sweden, what have you done with your foot? Sa en utav killarna.
- She fell down, she need to go to a doctor sa killen som satt bredvid mig, alltså Harry.

Harry’s perspektiv:

-I’ll be fine, you guys can go and play basketball.
-Are you sure?  Jag frågade mest för att ha frågat, hon verkade inte gilla våran närvaro, kanske bäst att lämna henne ensam.
-I’m sure sa hon och viftade lite med händerna.
-Okey, nice to meet you Isabelle from Sweden sa Louis.
-Hmm, var de ända hon sa och vi gick därifrån, till basketplanen bara några meter från bänken där hon satt.
Vi började spela och hade lika roligt som vi alltid har här nere, jag gillade verkligen att umgås med killarna.
Jag kollade mot bänken och hon satt fortfarande kvar där, hon satt och dunkade mobilen mot bänkkanten. Man kanske borde gå fram och fråga om hon vill ha hjälp, nu såg hon mig.. Gud va pinsamt, står här och kollar. Hon började vinka mot mig, jag tror de betydde att jag skulle komma.

Isabelles perspektiv:

-Jävla mobil helvete, åååååååååååååh!
Nu står den där Harry där och kollar på mig, kan han bara låta mig vara?!?!

Jag började dunka mobilen i bänkkanten, tror inte att den fungerar bättre för det men.
Shit, klockan är 11.30, frukosten var klar för en kvart sen och mamma undrar säkert vart jag är.
Nu börjar jag förstå att min mobil aldrig kommer ge med sig, när han ändå står där och kollar på mig och ser vilka problem jag har så kan han väl pallra sig hit och hjälpa mig? Jag vinkade hit honom och han började småspringa.
-Can you help me home? 
-Yes ofcourse Han tog tag i mig och hjälpt mig till sin bil.
Bilen var jättefin, våran såg ut som en rishög jämfört med denna.

-Var vänliga att ha fastspänt bältet tills planet stannat och lamporna slocknat.
Jag öppnade ögonen, jag somnade till slut.

Pappa puffade till mig på armen i stil ”de där klarade du ju galant”
Jag log och sträckte ut benen som legat ihop vikna i stolen under några timmar.
-Nu börjar jag bli lite hungrig, vad sägs om Mc Donalds innan vi åker till huset? Tänkte något snabbt och lätt sa pappa och mamma nickade.

När vi kommit ur planet vart de mörkt och ganska kallt, de var ju trots allt början på sommaren, ska de var såhär kallt.
- Kom nu Isabelle, vi måste hämta våra väskor och vi har en taxi som redan står och väntar på oss utanför.
Jag fick springa för att hinna med dem, här vill man ju inte tappa bort sig direkt.

Vi åt nästan aldrig på Mc Donalds, mamma tycker att det är slöseri med pengar när man kan laga godare mat hemma, men pappa har inget emot det.
- Jag vill ha en ny mobil, man kan inte ens ha musik på min.
Mamma kollade på mig med en blick som jag kände igen, jag visste precis vad den betydde
”Isabelle, du vet att vi inte har pengar till det.”
Jaja, jag får helt enkelt nöja mig med min gamla ”pärla”
- Isabelle, nu har jag fått ett nytt jobb, när jag fått ihop lite extra pengar ska vi investera en mobil till dig.
Jag log, men visste att de skulle ta ett tag, mamma tycker att den fungerar alldeles utmärkt.

Vi kom fram till huset, de var inte så stort men ganska mysigt inuti, Man kom in i en ganska liten hall, som man senare kunde ta sig in till köket ifrån.
Huset var två våningar och mitt rum var på övervåningen, det var det minsta rummet i hela huset, fick bara plats med en säng och min garderob. Men jag hade ett eget badrum så jag störde mig inte så mycket på att rummet var så litet, vilken tjej vill inte ha ett eget badrum?

Efter 1 vecka i London:

-Mamma, jag går ut och springer!

-Ja okej gumman, men kom inte hem försent, frukosten är klar om en timma.

Jag smällde igen dörren och började sakta jogga, jag visste inte alls vart jag skulle.
Vi har bott här en vecka nu och de ända jag har gjort är att hjälpa mamma och pappa att tapetsera, inhandlat nya möbler och sådant, Nu var första gången jag gav mig ut själv.
Jag sprang längs en sjö, det vart väldigt vackert där. Plötsligt lyfter mina fötter från marken och innan jag vet ordet av så ligger jag ner på magen med ansiktet ner i gruset.
Så himla pinsamt hoppas verkligen inte att någon sett mig nu!


Harry’s perspektiv:

Jag såg en tjej som kanske kunde vara i 16 års ålder springa förbi, jag känner igen nästan alla här för jag och killarna brukar alltid vara här och lira basket när vi får tid över från inspelningar, intervjuer och turnéer. Helt plötsligt bara hon föll omkull, jag visste inte riktig vad jag skulle göra, hade varit bra om killarna varit här men dem har inte hunnit hit än.
Jag måste hjälpa henne..
- Hello.. Is everything okey? Var de ända jag fick ur mig.
-Vafan tror du ? hon kollade upp på mig, hon hade grus i hela ansiktet och såg inte så glad ut.
Jag kollade på henne, förstod inte vad hon sa.
-Oh, I mean.. It’s okey. Och hennes ansiktsfärg tonade sig genast från lite gyllenbrun till helt knallröd.
-Okay, but come here. Jag försökte hjälpa henne upp men hon drog undan, jag blev lite förvånad.
Såg hon inte vem jag var? Jag hade lust att säga ”Hallå? De är jag Harry?” Men de kan jag ju inte göra, så jag lät henne dra undan.

Isabelles perspektiv:

Jag låg bara där, ville inte resa mig upp och se en massa stå och skratta åt mig.

-Hello.. Is everything okey? sa någon med lite osäker röst.
- Vafan tror du? Sa jag och kollade upp.
Han kollade på mig som att de var fel i huvet på mig.
-Oh, I mean.. It’s okey. Gud va pinsamt, jag är ju inte i Sverige längre.. Jag kände hur kinderna blossade upp och om jag känner mig rätt är jag som en tomat i ansiktet nu.
-Okay, but come here. Han tog tag i mig, men förstår han inte att jag tycker detta är jätte pinsamt? Jag ryckte mig undan och försökte jag mig upp själv.
-Aoosh. Jag kunde inte resa mig upp, jag tror jag har stukat min fot eller något.
Jag kollade på honom igen, hallå varför hjälper han mig inte?
-Help me up? Sa jag och jag lät nog inte så värst trevlig.

Han tog tag i mig och lyfte upp mig så jag kom i stående ställning igen och jag kände hur foten bara gjorde så himla ont. Han lyfte armen över sitt huvud så jag höll om hans axel och han hjälpte mig bort till en bänk några meter bort.

-Maybe you need to go to the doctor? Han kollade på foten och sedan kollade på mig.
- Maybe..

-Hejdå, hur ska jag klara mig utan er ? Ni måste lova att komma och hälsa på mig till sommaren!
- Jag vet inte hur vi kommer  klara oss utan dig, ja vi kommer självklart och hälsar på till sommaren. Sa Beatrice och kramade mig hårt, de andra tjejerna kom fram en och en och kramade om mig.

-Isabelle, vi måste åka nu!
Jag vinkade till tjejerna och börja småspringa till bilen där mamma och pappa satt.
- Ska det bli roligt att flytta nu? Du har alltid velat åka till London och nu ska du flytta dit, de måste vara en dröm som gått i uppfyllelse? 
-Ha-Ha! Ja de är väl så, men jag kommer sakna alla mina kompisar och jag trivs ju trots allt hemma i Göteborg. Jag var inte ett dugg sugen på att flytta, har aldrig velat åka till London, men vad gör man inte för familjen? Pappa hade nämligen fått ett jobb som chef där. Jag kollade ut genom fönstret på bilen och såg alla gator där jag alltid haft så roligt med alla vänner alla år. Nu ska jag bara lämna allt här.

Jag satte i hörlurar i mina öron och letade runt efter någon bra musik på min uråldriga mp3-spelare.

-Gumman, nu får du vakna! Vi är framme nu och vi har inte all tid i världen, du får sova på planet.
Jag sträckte på mig och klev ur bilen, solen sken ovanligt starkt och jag drog på mina solglasögon och drog iväg med min väska.
Vi bestämde oss innan vi flytta att sälja hela huset, allt vi hade och köpa allt nytt när vi kom fram. Det ända jag hade med mig var en stor väska med alla mina kläder, dem kan jag trots allt inte lämna hemma.

-God eftermiddag, våran resa avgår 14.55, alltså om 10 minuter och landar några timmar senare i London. Vi vill bara hälsa alla välkomna och tacka er för ni flyger med SAS, ha en bra resa.

Planet lyfte, jag kan erkänna att de vart lite obehagligt för jag har aldrig tidigare åkt flygplan. Jag tog ett krampaktigt tag om mammas arm varje gång de kom ett luftgupp och hon bara skratta åt mig.
- Men mamma, sluta! Sa jag lite irriterat.

De känns som hjärnan stannar uppe i luften medan hela kroppen åker neråt i hög fart.

Jag var hur trött som helt, spenderade hela kvällen med kompisarna. Vi hade lite som en avskedsfest för mig, hade så himla roligt. Kommer sakna alla otroligt.